Cookies help us give you the best experience of our site. However, you can change your cookie settings in your browser depending on your preferences. Please read more about our cookies in our Cookie Policy.

13:37 | July 11, 2018

24 fruktansvärda timmar

Hej på er!

Ledsen för min frånvaro, vi skulle egentligen ha varit på Gotland sedan igår men när jag kom hem från stan i måndags så mådde Charlie inte bra. Det började med lite hosta i helgen men hon kan få det ibland om hon har fått i sig något skräp från golvet och hostan brukar gå över av sig själv på en dag eller två. På kvällen blev hostan allt värre och runt åtta-tiden började hon dessutom andas väldigt tungt. Då tog vi direkt beslutet att åka in med henne till djursjukhuset.

Det blev en 50 minuter lång bilresa med en orolig liten hund som låg i mitt knä och Charlie som brukar älska att åka bil fick ingen ro. När vi kom fram till djursjukhuset i Danderyd så fick vi komma in i ett litet rum direkt. Veterinären kom och kollade på henne och eftersom hon har haft en hjärtklaff som inte riktigt har jobbat som den ska så misstänkte vi direkt att det var något med hjärtat.

Veterinären konfirmerade våra farhågor och jag vet inte vad det är men när det gäller mitt lilla hjärta så kan jag inte hålla tillbaka tårarna. Vi pussade på henne och jag försökte skärpa till mig för att hon inte skulle bli mer stressad, när de sedan kom och bar iväg henne så brast det helt. De skulle röntga hjärtat och lungorna efter vätska och om hjärtat såg ut som det hade tagit för mycket skada hade vi behövt avliva henne direkt.

Jag hade så klart läst på en massa på nätet innan och visste att det är en fruktansvärt plågsam död när det kommer vätska i lungorna, det är som att drunkna långsamt. Det var de längsta 20 minuterna i mitt liv! Jag grät hejdlöst och gick fram och tillbaka i det lilla rummet medan vi väntade. Mattias som inte riktigt hade förstått allvaret innan vi kom till veterinären satt i chock och jag kunde inte sluta jämra mig. Min starkaste känsla när jag tänker på att Charlie inte längre skulle finnas i mitt liv är att jag inte skulle ha någonting kvar att leva för.

Det känns så otroligt orättvist mot allt annat fantastiskt jag har i mitt liv men jag kan inte hjälpa att jag känner så. Hon har varit min trogna följeslagare i elva år och framförallt de senaste fem åren som hon har bott tillsammans med mig i Stockholm efter att mamma gick bort. Ni som har följt bloggen ett tag vet att det var mamma som köpte Charlie och min bror som valde ut henne. Hon är den starkaste länken som finns kvar mellan mig, mamma, Matti och saknaden efter dem. Varje gång jag tänker på att jag någon dag kommer förlora henne så river det upp en massa hemska minnen.

Till slut kom de tillbaka med vår lilla älskling, det var en assisterande veterinär som berättade att det var två andra veterinärer som i detta nu diskuterade vad man hade sett på röntgen och skulle komma in till oss så fort de var klara. Kvinnan kunde knappt se mig i ögonen och då anade jag det värsta. Ett par minuter gick innan de kom tillbaka med beskedet att lungorna hade klarat sig helt ok och var inte så vätskefyllda som de först hade trott och hjärtat såg bra ut, vilken lättnad!

De förklarade att Charlie skulle behöva läggas in för intensivvård med vätskedrivande tabletter och hjärtmedicin över natten. Då hade hon redan fått lugnande och började hosta med ett gurglande, bubbligt ljud. Det var så fruktansvärt att lämna henne men vi förstod att vi inte skulle dra ut på tiden utan låte henne få vård direkt så vi gick gråtandes därifrån. Vi tog beslutet att sova i lägenheten i stan över natten så vi hade nära till djursjukhuset om läget skulle förändras, man vet aldrig hur de svarar på medicinerna nämligen.

Det blev en lång natt, till slut somnade jag helt utmattad efter alla tårar på soffan och låg med mobilen precis vid örat på högsta volym så att jag inte skulle missa något samtal. På morgonen vaknade jag och kände mig genast lite lugnare när ingen hade ringt under natten. Vi gick runt i någon sorts dvala, fick ingenting gjort, gick ner till Saturnus och åt frukost till lunch och precis när vi hade kommit innanför dörren i lägenheten igen så ringde veterinären.

Charlie mådde mycket bättre och vi skulle få hämta henne vid tre. Lyckan! Väl tillbaka på djursjukhuset så förklarade veterinären att hon hade svarat bra på medicinen som hon kommer fortsätta att ta resten av livet och att det här är det vanligaste hjärtfelet som många medelålders och äldre hundar får. De bokade in ett återbesök i början av augusti för att se hur hon mår då och tills dess ska hon vila och bara få göra precis vad hon själv orkar och vill.

På kvällen igår när vi kom tillbaka till landet hade vi stenkoll på hennes andning som helst inte ska ligga på mer än runt 30 andetag per minut. Jag grät lite mer när hon låg hos oss i soffan, av ren lättnad och tacksamhet för att allt har gått så bra. Charlie sov mellan oss i sängen hela natten och var jätteglad och pigg i morse. Nästan så pigg så att jag blir orolig för att hon ska överanstränga sig, haha.

Nu när stressen har lagt sig och hon lugnat ner sig efter sjukhusbesöket så är hon precis som vanligt igen och jag måste nypa mig själv i armen för att förstå att hon fortfarande finns med oss. Jag tar däremot inte ut något i förskott och är fortfarande väldigt uppmärksam på hennes andning och mående. Vår lilla familj är helt slut av den här lilla persen och kommer nog ligga på soffan och mysa och titta på film hela dagen idag också.

Piggast av oss alla är vår lilla Charlie som antagligen inte riktigt förstår vad som har hänt. Oron av återfall kommer så klart följa med oss och Charlie kan leva och må bra resten av livet men hon kan även drabbas av hjärtsvikt igen och då behöva höja sin medicindos. Vetskapen om det känns som för mycket att mäkta med just nu så vi kommer försöka att ta en dag i taget och bara känna tacksamhet för varje stund vi får med henne, vår lilla älskling.

Självklart är det en massa frågor och funderingar som snurrar runt i mitt huvud så om någon annan har erfarenhet av hjärtproblem hos hundar får ni gärna dela med er av tips och råd. Hur ska vi tänka nu? Vad mår Charlie bäst av osv! Jag kommer ta resten av dagen ledigt och mysa med min älskade hund som ligger tätt intill mig i soffan när jag skriver det här inlägget.

Jag är tillbaka som vanligt här i bloggen i morgon igen!

31 kommentarer



12:35 | June 28, 2018

min hund, mitt allt

linn herbertsson blogg hund

Hej torsdag! 

Alltså vilken match mellan Sverige och Mexico igår!

Jag grät på riktigt glädjetårar när Sverige gjorde sitt andra mål och vilket fantastiskt samspel det var mellan alla i landslaget. Fortsätter vi så här så tror jag vi har en riktigt bra chans i VM, kul! Jag och Matilda startade morgonen med frukostmöte idag, vi har fotat och nu har vi tagit plats på kontoret. Jag känner mig halv när jag är på kontoret utan Charlie men vet att hon har så mycket roligare ute på landet med Mattias.

linn herbertsson hund

Var och varannan minut så kollar jag bak mot hennes korg och tror att hon ligger där och blir lika besviken varje gång. För ett år sedan trodde jag inte att man kunde älska en hund så mycket som jag älskar Charlie men vi blir mer tajta för varje dag som går. Sedan ungefär ett år tillbaka har hon varit med mig i princip varje dag på kontoret och spenderar nästan varje vaken och sovandes sekund tillsammans. Jag vet inte vad jag hade gjort utan henne.

linn herbertsson hund Chihuahua

Det mesta av materiella ting, men även människor kan vara utbytbara, den här lilla älsklingen vet jag dock inte hur jag skulle klara mig utan. Hon tillför så mycket lycka och kärlek i mitt liv och dagar som dessa, utan henne, så känner jag mig inte riktigt hel. Hon ska få så mycket pussar när vi ses hemma i lägenheten i eftermiddag!

linn herbertsson hund

Kika in lite senare så kommer ett litet tips på en riktigt grym butik på Södermalm, puss och kram!

6 kommentarer



09:19 | May 24, 2018

Charlie på jobbet

linn herbertsson blogg

Nej men, hur fin är inte den här lilla tjejen? Ni vet ju att Charlie alltid är vid min sida och det gäller även vardagar på jobbet. Jag gillar inte att lämna henne på kontoret om ingen är där för skulle det knacka börjar hon att vakta så då får hon följa med oss ut och fota istället.

linn herbertsson charlie

Om Charlie inte ska vara med på bild (för det ingår också i hennes jobb, hehe) och vi är på ett ställe med mycket trafik så binder jag fast henne en bit ifrån där vi fotar och hon är så van blogghund för sedan sitter hon där fint och väntar…

linn herbertsson jobb

…vi har så klart stenkoll på henne hela tiden men trots det blir hon så glad när vi är tillbaka igen! Nu är vi tillbaka på kontoret tillsammans med Matilda och ska dyka ner i dagens jobb men kika in i eftermiddag så kommer den här looken upp. Puss & kram!

0 kommentarer



10:59 | April 18, 2018

my main girl Charlie

linn herbertsson blogg hund

Hej onsdag!

Jag och Charlie vaknade tidigt i morse så vi gick till kontoret och har suttit och jobbat i några timmar redan, magiskt. Jag har även hunnit med ett ärende på apoteket och en inlämning på Christians Skrädderi nere på Humlegårdsgatan. Jag behöver nästan alltid lägga in mina byxor i midjan och även de här vita, men hellre det för då blir de precis som jag vill ha dem. Jag tar alltid storlek 34 i byxor och då brukar de sitta perfekt i benen men när vi skulle fota den här outfiten förra veckan så satt byxorna nere vid rumpan så fort jag inte drog upp dem, haha. Även när jag hittar fina klädesplagg hemma i garderoben som jag aldrig använder p.g.a. passformen så brukar jag ta med dem till skräddaren så får han work his magic så att de sitter precis som jag vill, ett litet tips istället för att köpa nytt hela tiden!

linn herbertsson blogg

Mitt lunchmöte blev avbokat idag så jag och Charlie tänkte ta en promenad på lunchen om det inte börjar regna. Helt ärligt så vet jag inte vad jag hade gjort utan den här lilla tjejen i mitt liv, hon tillför så mycket lycka i min vardag. Förra veckan var det en kille på kontoret som frågade om han fick köpa henne, haha. Det finns inte tillräckligt med pengar världen för det men jag förstår att han blir sugen. Charlie följer alltid efter mig hack i häl, hon är otroligt väluppfostrad och lugn när vi är på kontoret och gör precis som jag säger. Hon har dessutom ordentligt med skinn på näsan den här lilla saken och är mig alltid trogen men samtidigt otroligt kavat vilket jag älskar.

linn herbertsson hund

Jag har lärt henne att inte falla för smicker från främlingar och jag tycker det är extra kul med alla kostymnissar på kontoret som försöker gulla med henne, ibland hälsar hon snabbt, ibland knappt det, oftast fnyser hon bara till och vänder rumpan till. Jag älskar det, haha, och om får jag önska så vill jag ha en dotter i framtiden som får exakt samma härliga karaktär och personlighet som min lilla Charlie. Charlie var egentligen tänkt som ett barnnamn från början men jag orkade inte vänta så när mamma köpte Charlie och jag precis hade fyllt 20 så fick hon det namnet och det passar henne perfekt. Jag älskar att det är unisex och jag har alltid gillat sådana namn på tjejer!

linn herbertsson blogg chihuahua

Lite rolig kuriosa är att jag hade en killkompis i gymnasiet som alltid kallades för Challe, vi var väldigt bra vänner under ett par år och när han efter ganska många månader berättade för mig att hans riktiga namn egentligen var Charlie så var det det vackraste namn jag någonsin hade hört, antagligen för att det i kontrast till Challe var så otroligt stiligt och jag tror att jag blev lite småförälskad i honom samma sekund som han sa det. Redan då bestämde jag mig för att ett av mina framtida barn skulle heta Charlie och så blev det ju, haha.

Charlie är ju min lilla bebis och det bästa jag har här i livet!

13 kommentarer




20:15 | April 5, 2018

vår nya buddy

linn herbertssontoypudel linn herbertsson blogg

Charlie har fått en ny kompis! 

Det här är underbara, söta Molly som är en liten toypudel (heter det så?) jag har jättedålig koll på hundraser och har bara hört Matilda säga rasens namn ett par gånger. Det här är nämligen Matildas svärmors hundvalp och eftersom svärmor är på Bali till söndag så agerar Matilda hundvakt. Visst liknar hon en liten teddybjörn? Så söt!

Från och med den här veckan så jobbar Matilda med mig varje tisdag och torsdag så jag och Charlie har fått hänga med söta Molly i hela två dagar och som ni ser på sista bilden så går det sakta men säkert framåt, haha! Charlie tycker fortfarande att Molly är sådär valpig och jobbig och blir alldeles förnärmad när Molly försöker leka.

Charlie har aldrig varit en hund som leker med andra hundar, jättetrist för Molly men hon har accepterat läget och leker med oss istället så idag gick det hur bra som helst jämfört i tisdags när det var lite mer tjafs tjejerna emellan. Hur magiskt är det inte med hundar? Jag och Matilda har haft världens härligaste arbetsdag och den blev om möjligt ännu bättre tack vare de här små glädjespridarna!

4 kommentarer