Cookies help us give you the best experience of our site. However, you can change your cookie settings in your browser depending on your preferences. Please read more about our cookies in our Cookie Policy.

12:35 | June 28, 2018

min hund, mitt allt

linn herbertsson blogg hund

Hej torsdag! 

Alltså vilken match mellan Sverige och Mexico igår!

Jag grät på riktigt glädjetårar när Sverige gjorde sitt andra mål och vilket fantastiskt samspel det var mellan alla i landslaget. Fortsätter vi så här så tror jag vi har en riktigt bra chans i VM, kul! Jag och Matilda startade morgonen med frukostmöte idag, vi har fotat och nu har vi tagit plats på kontoret. Jag känner mig halv när jag är på kontoret utan Charlie men vet att hon har så mycket roligare ute på landet med Mattias.

linn herbertsson hund

Var och varannan minut så kollar jag bak mot hennes korg och tror att hon ligger där och blir lika besviken varje gång. För ett år sedan trodde jag inte att man kunde älska en hund så mycket som jag älskar Charlie men vi blir mer tajta för varje dag som går. Sedan ungefär ett år tillbaka har hon varit med mig i princip varje dag på kontoret och spenderar nästan varje vaken och sovandes sekund tillsammans. Jag vet inte vad jag hade gjort utan henne.

linn herbertsson hund Chihuahua

Det mesta av materiella ting, men även människor kan vara utbytbara, den här lilla älsklingen vet jag dock inte hur jag skulle klara mig utan. Hon tillför så mycket lycka och kärlek i mitt liv och dagar som dessa, utan henne, så känner jag mig inte riktigt hel. Hon ska få så mycket pussar när vi ses hemma i lägenheten i eftermiddag!

linn herbertsson hund

Kika in lite senare så kommer ett litet tips på en riktigt grym butik på Södermalm, puss och kram!


6 kommentarer



6 kommentarer om “min hund, mitt allt”

    Att få älska och bli älskad av ett djur är obeskrivligt. Själv är jag en kattperson 🙂

    Vår ena katt vandrade över regnbågsbron förra sommaren efter att hastigt insjuknat. Det var första gången i mitt liv jag förlorade någon (mor och far-föräldrar gick bort när jag var väldigt liten och kommer inte ihåg känslan av sorg annat än saknad ibland) och min värld rasade. Skrek och grät om vartannat i flera veckor. Tacksamt nog var jag ledig i tre månader, vet inte om jag hade klarat av att jobba.

    Var öppen mot min omgivning om sorgen och det togs emot förvånansvärt bra. Hade förväntat mig att folk skulle döma när jag helt plötsligt började gråta och inte kunde sluta, det händer än idag. Men de flesta förstår faktiskt.

    Nu ett år senare har den värsta sorgen lagt sig och sakta byts den ut mot varma minnen . Det går inte en dag utan att jag tänker på honom och saknar hans mjuka buffar.

    Han lämnade en syster efter sig och vi har våndats länge över att hon känt sig ensam. Men nu har vi precis adopterat en kompis till henne, en liten busig kattkille som förgyller vårt hem. Lyckan att höra åtta tassar galoppera genom lägenheten, kärlek! <3

    Reply

    Usch Stephanie, jag känner verkligen med dig! Jag är glad att det ändå blev ett lyckligt slut och att du har fina minnen med dig efter din katt. Kram ta hand om dig!

    Reply

    Tack, fint skrivet och hög igenkänning. Jag känner mig också mest hel när jag har min katt bredvid. Att veta att hon mår bra och att jag kan ge henne trygghet ger mig lugn i sinnet. Det är en helt ovillkorlig och okomplicerad kärlek. Min älskade lilla pälsboll 🙂

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Jag accepterar villkoren som finns här