Cookies help us give you the best experience of our site. However, you can change your cookie settings in your browser depending on your preferences. Please read more about our cookies in our Cookie Policy.

12:21 | May 30, 2013

Breakdown

De hittade en knuta i mammas armhåla idag, på ett läkarbesök som hon själv har tjatat sig till då hon är så trött och yr hela tiden. Hennes blodvärden är dåliga, antagligen för att cancern är så pass utspridd i skelettet. Nu ska det göras en massa tester och röntgen av hjärna, buk m.m. tidigare än vad som var sagt. Antagligen svarar hon inte på den behandlingen hon får nu, antiöstrogen, utan kanske behöver börja på cellgifter igen. Jag förstår knappt det jag sitter och skriver, det är så overkligt. Min mamma som på utsidan fortfarande ser så frisk ut men som lider och har så ont och är så trött. Jag gillar inte att säga att livet är orättvist men det känns så himla orättvist just nu. Hur mycket vi än har ställt in oss på och vet att cancern kommer spridas och dyka upp på andra ställen så är det omöjligt att förbereda sig. Jag har intalat mig själv att det första beskedet skulle vara värst men nu är det som ett race mot tiden och det känns som att tiden bara rinner iväg. Jag ska försöka sluta gråta nu och samla mig. Jag skulle umgås med vänner i kväll sedan hade jag och killen planerat att åka iväg över helgen. Mamma kommer upp till oss i Stockholm nästa fredag men det känns för länge just nu så jag har bokat en biljett ner till Malmö och åker om ett par timmar. Det var mest det jag ville berätta…


0 kommentarer



Leave a Reply

Your email address will not be published.

Jag accepterar villkoren som finns här