Det förekommer cookies på linnherbertsson.se. För att fortsätta läsa på linnherbertsson.se måste du godkänna våra villkor. Läs mer om vår villkor angående cookies här.

08:56 | January 12, 2018

en grön smoothie med spenat och ingefära

Jag har verkligen kommit igång med mina smoothies igen, nu när jag har varit ledig!

Det känns så bra och vi har ätit väldigt nyttigt nu i början av januari bortsett från en middag med några vänner på landet. Nu när jag har haft lite extra tid över så har jag gjort några recept med lite fler ingredienser i men även en hel del mycket enklare recept som ni också ska få ta del av så klart. Det är viktigt med enkla smoothierecept som jag hinner med att göra när vardagen är tillbaka och tiden är knapp.

Som ni vet så var det min hälsocoach som introducerade mig för smoothies för att jag skulle få i mig en massa vitaminer och mineraler för att bota mitt sockersug. Det i kombination med att jag dricker mycket vatten varje dag fungerar verkligen. Ett litet tips. Jag läste i en hälsoapp att kvinnor borde dricka runt 2,2 liter vatten per dag och män upp emot 3 liter.

Jag dricker runt 1 liter om dagen just nu så jag borde helt enkelt bli ännu bättre på att dricka vatten men det tar emot för jag tycker inte att vatten är särskilt gott. Mattias älskar att dricka vatten och det kan jag avundas honom för, som ett litet fick har jag börjat dricka vatten när jag går från ett ställe till ett annat, från t.ex. skrivbordet till köket.

Jag glömmer alltid bort att dricka vatten när jag sitter och jobbar eller tänker på annat så det har fungerat bra att försöka få in rutinen när jag tar små mikropauser. Aja, lite sidospår, här kommer i alla fall receptet på en av mina nya favorit-smoothies. Jag hoppas att ni tycker om den och alla mina tidigare smoothierecept hittar ni här (klick!) om ni behöver lite mer inspiration!

Grön smoothie med spenat och ingefära 

– 2 dl osötad mandelmjölk

– 1 avokado

– En näve spenat

– 1 fryst banan

– 1/2 dl fryst mango

– 1 msk kokosflingor

– 1 tsk kokosolja

– 2 msk citronsaft

– 2 cm ingefära

– 1 tsk chiafrön

Ner i mixern och sedan är det klart!

9 kommentarer



9 kommentarer om “en grön smoothie med spenat och ingefära”

    Tänk på att du får i dig vatten av mat, grönsaker och frukt, så känn inte att du behöver hetsa i dig vatten.
    Blir du törstig så kommer din kropp säga det och då dricker du vatten.
    Men tänk också på att levern inte kan hantera för mycket vatten på en gång, så det finns ingen anledning att hälla i sig vatten såvida du inte vill springa på toa jätteofta 🙂

    Reply

    Säger samma sak som Lovisa, kroppen talar om när du behöver vätska, dvs du blir törstig. Det här med att jaga ett visst mått av vatten per dag känns som en märklig rekommendation, det finns ju massor med faktorer som ska vägas in, bland annat fysisk aktivitet och vad man faktiskt äter den dagen.
    Så släpp den tanken och drick vatten när du är törstig 🙂

    Reply

    Tack Anna, vad hade jag gjort utan er! Jag känner dock sällan törst så försöker dricka lite mer än bara de få gångerna. Kram <3

    Reply

    Åh älskar grön smoothie.
    Just nu kör jag hårt på en ny favortit;
    Spenat
    Kiwi
    Selleri
    Frusen grönkål
    Ingefära
    Mynta
    En skvätt av Lovisebergs spenatjuice

    Lovely!

    Förresten, vad heter den “anti-cancer” boken du har rekommenderat för ett tag sedan?

    Reply

    Hej Linn,
    Vill börja med att säga tack för all positiv anda du skänker oss via bloggen! Sen har jag en fråga. De gånger du blir översköljd av sorg och känner dig ledsen, hur hanterar din sambo det?
    Jag har PTSD efter ett antal destruktiva relationer och går nu i terapi för det. Jag har perioder när jag känner mig riktigt nere och ledsen och gråter mycket. Min sambo tycker såklart att det är jättejobbigt att se mig så ledsen. Jag blir stressad över det och känner att jag får dåligt samvete för mitt mående. Jag undrar om du har några tankar eller tips på hur jag och min sambo kan hantera det så att han dels blir ett stöd för mig men samtidigt att jag inte drar ner honom?
    Tack för svar!
    KRAM

    Reply

    Hej fina du! Tack för din kommentar och dina snälla ord om bloggen, det värmer! Det har snart gått 5 år sedan jag förlorade mamma och Matti så mina sorgsvackor sker med allt längre mellanrum och idag påverkar det inte vår relation i någon vidare utsträckning men det är klart att det kunde göra det i början. Jag tror att vår räddning när det var som värst var att jag gärna ville vara ensam i min sorg, jag var ledsen under dagarna (jag pluggade då och var hemma mycket) och när Mattias kom hem på kvällen så ville jag helst inte prata om att jag hade varit ledsen för det tog lika mycket energi som att vara ledsen. Men visst har Mattias sett mig bryta ihop många gånger, han har funnits vid min sida under de dagarna när jag inte har sett någon mening med livet längre och jag antar att jag har haft tur, att han aldrig har gett mig skuldkänslor eller fått min sorg att handla om honom.

    Ett fåtal gånger har det hänt att Mattias har haft en dålig dag samtidigt som jag och då har vi rykt ihop men det har alltid gått över fort igen. Det som var svårt för mig att förstå i början var att han också sörjde så klart, jag glömde bort att han hade kommit att stå min mamma väldigt nära men i min djupa sorg var det inte lätt för mig att uppmärksamma det och finnas där för honom. Jag förstod väldigt fort att det inte fanns någon människa i världen som kunde rädda mig från det som hade hänt så jag ställde aldrig särskilt höga krav på Mattias, han behövde inte komma till min undsättning varje gång jag var ledsen utan han fick finnas för mig så mycket som han var kapabel till för det är det ända man kan begära av en annan människa.

    Om jag har något bra råd till dig vet jag egentligen inte, jag kan bara berätta om mina erfarenheter och hoppas att du finner lite stöd i dem, alla relationer är så olika så det är svårt för mig att komma med konkreta råd och lova att det kommer fungera för er också. Jag tror att man får fråga sig själv hur mycket av ens sorg som är möjligt för ens partner att bära, resten får man försöka hantera på egen hand och du gör helt rätt som har börjat gå hos en terapeut tycker jag. Jag vet precis vad du menar med att man får skuldkänslor för att man är ledsen, det är så kontraproduktivt när man tänker efter men jag tror det är en normal och väldigt mänsklig reaktion. Jag kände mig framförallt som en väldigt tråkig och dålig flickvän i perioder när jag var som mest ledsen och jag fick verkligen anstränga mig för att inte ge upp vårt liv tillsammans. Fortsätt kämpa och hoppas att du fick lite svar på din fråga, lämna gärna en kommentar igen om jag kan göra något mer och fortsätt att kämpa. Massa kramar!

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Jag accepterar villkoren som finns här